Den här sjukskrivningen känns på ett sätt som en otroligt lyxig tid. Det känns som en chans, en möjlighet att få hjulen att börja snurra lite långsammare. Jag känner att jag de senaste åren inte haft makt över min egen tid. Och inte haft tid att ta djupa andetag.
Det finns inga prestationskrav eller måsten nu som det ofta gör på semestern exempelvis. Man ska hinna med mesta möjliga. Nu behöver jag bara göra det jag orkar, och behöver inte ha ångest om jag inte orkar något alls. Behöver inte ens träna...!
Och i och med vår fantastiska Ford Focus så kan jag ändå ta mig runt. Göra små besök hos folk man inte ser så ofta.
Dagarna går och jag blir bättre och bättre. Och bygger upp en skön energitank som räcker ändå till sommaren!
No comments:
Post a Comment