Let the games begin!

Nu är det OS. Det är OS hela dagen. Hela veckan. Det går OS faktiskt hela tiden. Och jag är inte ens avig, jag tycker bara det är anmärkningsvärt, det går OS verkligen heeeela tiden.

När vi fick vårt första barn var det i samband med Vinter-OS i Vancouver. Åh, det var mysigt tyckte jag. På nätterna när man ändå fick sitta uppe kunde man titta på nån spännande obskyr sport man aldrig hört talas om innan och bli alldeles betagen. Min man satt uppe för att titta på hockey-finalen med mig när jag ändå var uppe och ammade, det är ett av mina finaste minnen från vår första tid som familj. Han ångrade sig sen, dagen efter iom att den tog timtal och jag och lille prinsen hade gått och lagt oss för länge sen. Men ändå, det var ett fint minne.

Nu kommer bäbis nummer två lagom till OS och man kan tro att det är en del av en större plan, det är det inte. Att ha en späckad tv-tablå mitt i sommaren är aldrig min plan. Även om jag blivit klart bättre på senare år att tycka det är ok att sitta inne och titta på TV ibland även om det är fint väder ute. Man gör väl som man vill tänker jag. Sen vill man väl inte se ut som en vandrande d-vitaminbrist resten av vintern ändå så det är självreglerande.

Denna sommar

Testar vi något nytt. Att vara ledig hemma. Alla andra år har vi
flängt som om vi blivit allergiska mot vårt eget hem men i år hade vi
goda anledningar att spendera en del av semestern hemma och wow, vad
gott det har varit!
IOM att Syskon beräknar ansluta
vår familj vilken dag som helst så har vi en del att pula med.


Skötbord,
babykorg, vagnen allt ska fram igen och dammas av. Det är ju både
roligt och mysigt, men även slitsamt för den bättre hälften, vars fru är
i det närmsta handikappad och framtung... Tur att han är stark för två!