Saturday, November 29, 2008

Ett steg framåt, två tillbaka


Än har man alltså inte hört alls.

Jag har blivit mäkta upprörd över denna vedervärdiga så kallade studie som hrmm...kritiskt granskats... av dagensledare.se.

Ursäkta, skulle jag tycka det var sexigt med en man som diskar? För att han på det sättet visar att han tar hand om mig? För att det är essentiellt för min hälsa att det inte finns ett diskberg? För att jag är en kvinna? Och att jag då får ett spel av odiskade tallrikar?

" 'Jag tänder på min man när han hjälper mig med disken. Han vet att jag måste få diska innan jag ens kan tänka på sex och intimitet. Om han inte hade hjälpt mig med disken skulle jag tycka att det var oattraktivt', säger en kvinna som blivit intervjuad i studien."


Jag hoppas att hon fick vara anonym. Och att hon aldrig mer fick "hjälp" med att diska.

Jag rekommenderar

Burn after reading. Den var jättebra. Gå och se.

Tuesday, November 18, 2008

A river runs through it



Alltså Göteborg är grymt.
Jag gillar denna stan så jäkla mycket. Det är min stad. Jag tror att jag alltid vill bo här.

Somliga vänner (den som är oskyldig kan kasta första stenen, så jag kastar inte så mycket alls här) har börjat Hemnet-knarka på snorbilliga hus i världens ände. Jag är inte oäven, absolut inte. Kan absolut tänka mig att bo någon annanstans i detta vackra land. Ett tag. Helst nånstans norrut i så fall.

Men så finns Göteborg. Skulle vara som att dumpa en gammal vän. Liksom säga att du duger inte längre, du är så ful. Och Göteborg är kanske inte så jäkla snygg alltid, det har inte några vidsträckta snötäckta vidder, spegelblanka sjöar eller tjusigt Gamla Stan.
Vi har Gamlestan. Vi har Heden. Och vi har Göta Älv.

Vi har också nästan alltid ljusgrå himmel, horisontellt regn och vindbyar utöver denna värld. Men ett förhållande är sällan friktionsfritt. Och vad är en snygging egentligen, ett tomt vackert skal?

Nej jag tror inte jag kan lämnna dig mitt hjärta. We were meant to be.

Monday, November 17, 2008

Oändligt är vårt stora äventyr.

Helgen har varit mysig. Har spenderat exakt ett dygn på Österlen med svärföräldrar i flyttagen. Det finns en anledning till varför man inte bör flytta för ofta kan man säga. Att vända upp och ner på hela sitt liv är ganska stort. Särskilt när man gör en sån rokad som de gör. Men det är väldigt coolt. Allt är möjligt, det är aldrig för sent för att bryta upp.

Jag har börjat bli lite fundersam kring livet själv. Man har ju förhoppningsvis lång tid kvar, vad ska man göra med all den där tiden? Man vill ju utnyttja det till max, men man har ju aldrig levt tidigare så man vet ju inte vad som är rätt.

Bry upp bryt upp, den nya dagen gryr.

Sunday, November 16, 2008

"Picture it: Sicilly 1922..."

Jag har ju tidigare tagit upp ämnet om att jag lärt mig så mycket om mig själv på sistone. Jag har nu kommit en insikt närmre mig själv.

Det är ju jag som är "There was this one time, at band camp..."-tjejen.
Tänk på det, hur ofta börjar inte jag en mening med "Jag har en kompis som..." eller "En gång när jag var där..." eller "När jag var liten..."?
Aoch, vad jag håller på, ska berätta massa jäkla anekdoter hela tiden som på mitt appropå-det-tänk har jättemycket att göra med aktuellt samtalsämne.
Dom flesta tjejer brukar bli rädda för att bli som sin mamma. Jag har redan blivit min pappa.

Friday, November 14, 2008

Att glädja en 28 åring

Fredagkväll, trött och sliten i tråkiga kontorskläder. Frisyren har inte överlevt dagens gudsförgätna regnstormar. 28 år.
Vad kan göra en gladare än att få visa leg på systemet?

Ja, jo ok, en hel del, men ändå. Gjorde mig glad i alla fall.
Nä, nu blir jag för åksjuk. Trevlig helg!

Tuesday, November 04, 2008

Och kom inte tillbaka förrän du tänkt över vad du gjort!

På aftonbladet.se

Haha, det här är ju fantastiskt roligt! Man kan ju inte påstå att Kriminalvården inte har humor...
Sicket hot!

Sunday, November 02, 2008

Främling, du döljer inget för mig.

Det finns ett yrke de flesta nog inte skulle vilja ha, av ganska uppenbara skäl. Det är tungt, slitsamt, monotont, ibland kanske lite äckligt.
Men tänk vad man får se.

Hotellstäderska.

En dörr står öppen till främmande människors absolut privata. Man är typ Doctor Phil.
Där går man och pillar mellan antidepressiva tabletter, "Självkänsla nu"-böcker, urdruckna spritflaskor,smutsiga kläder på golvet, konstiga krämer i badrummet, konstiga fläckar på lakanet. Och då får man ju en bild av en människa som den kanske inte visar för någon. Absolut inte någon främling.

Spännande.