Det var norsken, tysken och Bellman...

Jag undrar när humorn uppfanns.

Våra förfäder i grottor, skrattade dom? Och i så fall åt vad.
Jag kan ju tycka att det i dagsläget finns variationer på nivån på olika människors humor. Jag tycker mig kunna ana vilken av typ av humor som förmodligen har anor långt bak i tiden.
Om man utgår ifrån att humor är något som utvecklas och kollektivt förändras, vad kommer vara roligt om femtio år? Som åttiotalist är ironin frekvent använd. De som föds på 2010-talet vad kommer de tycka är roligt. Eller är det som med mode, att 70-talet kommer tillbaka gång på gång, och sedan 80-talet. Retro-humor?

För ett par hundra år sedan underhölls kungligheter av hovnarrar. Det vill säga pajasar som hade lustiga kläder på sig. Om man skulle vilja roa kungaparet idag verkar det vara lyckat med Robert Gustafsson på Solliden. Då skrattar dom. Men han är ju lite av en pajas som ofta har lustiga kläder på sig (ofta i typ av speedway-outfit). Här fallerar alltså hela min teori. Ingen utveckling har skett överhuvudtaget.
Vart vill jag komma? Vad ska man göra med denna information? Jag vet inte. Det är spännande bara.
Jag tycker ju såklart att jag är himla rolig. Men alla kanske faktiskt inte gör det. Och Calle då, som jag ju tycker är jätterolig. Han har ganska skum humor egentligen.

Och hur kan det komma sig att det inte alls är roligt om någon svimmar av i verkliga livet, men jag kan skratta mig fördärvad åt Wedding fainters på Youtube?
Humor alltså. Ska det vara så svårt?