Kultur

Veckan började kultiverat, med ett besök på Angeredsteatern och den nya pjäsen "En måste ju leva". Den var väldigt bra och mycket gripande. Lite läskig också... Mycket våld och svordommar, så rosenknopparna fick sig en omgång igår. Men sådant kan ju livet vara ibland, alltså inte våldsamt och fyllt av taskigt språk, men det är ju heller inte bara marängsviss hela tiden. Måste säga att jag blev väldigt tagen och påverkad och hjulen sattes i rullning i hjärnan. Det är ju faktiskt ett fantastiskt betyg... Gå och se! Det är inspirerande, och inte alls dyrt heller!

Och appropå kultur har vi väl ätit nationalrätten semla idag eller? Jodå, i detta hemmet har vi det i alla fall. Och för att undvika raseriutbrott på bageri som inte har någon yrkesstolthet och kan sno ihop en vettig semla så gjorde vi egna. Och misslyckades... Den som gapar efter mycket säger jag bara... Gröpte ut ett stort hål så man får plats med riktigt mycket mandelmassa, blandade till en härlig brödblandning. Vispade grädde, pudrade över florsocker. Allt såg perfekt ut på de nya perfekta assietterna jag precis köpt.
Och det var inte gott. Det vara bara mandelmassa och grädde, nästan ingen bulle alls, ingen semla dvs. för den hade jag ju själv grävt ut med mina bara händer... Men denna gången svor jag inte, inga tårar, inga svordomar (inte som i pjäsen...) bara ett lugnt konstaterande: vi gjorde jätte äckliga semlor alldeles själva.


Nina Hemmingsson, från Aftonbladet.