Man ska inte klaga

Min mamma går så långt och säger "man FÅR inte klaga". Men det är ju lätt för henne att säga som älskar värmen och har möjlighet att spendera dagarna i en luftkonditionerad miljö (kraftigt luftkonditionerad kan jag tillägga).

Själv är jag relativt utan sysselsättning och smälter lätt bort i sådan här hetta. Jag sitter mest inne, för här hemma är det svalast. Men i och med att jag är född och uppvuxen i Sverige så vet jag ju att man inte FÅR sitta inne en hel dag med vackert väder (man får heller inte tacka nej till akohol).
Så jag går ut i värmen (varje dag), jag tar en termos, en bok, en filt. Jag sätter mig i solen, tar av mig kläderna, smörjer in mig lägger mig och läser. Efter en stund känner jag hur fingrarna svullnar, hur huvudet känns överhettat, hur ögonen börjar protestera, svetten börjar lacka. Jag genomlever. Stannar en stund till. Det är som när man joggar, när man gått in i väggen och tänker "bara till nästa lyktstolpe" och när man kommit till den, så tar man sikte på nästa. Så ligger jag i solen och tänker "fem minuter till".
Detta kan ju låta förmätet av någon som faktiskt kan ta sig ut på en tisdagförmiddag och bara sola med en kopp kaffe. Och att ha tillgång till ett hus i Frankrike är ju totalt bortkastat på en sån som mig. Vart vill jag komma? Vill jag att värmen skall gå över? Ja lite, eller solen får gärna skina, men kanske kan det fläkta lite också. Det bästa med denna heta tid är dock att om det fortsätter vara så här varmt är midsommardoppet bara en enda stor njutning!

Jag känner att detta kan betraktas som ett ganska så provocerande inlägg, då merparten av läsarna här just nu sitter på kontor. Trösta er då med detta: Månadslön...