Bostadsrätt, inte lätt...

Jag har varit sekreterare i bostadrättsföreingen i ca. 1 månad nu. Och det känns verkligen jättekul att kunna vara med och påverka sitt boende på det här sättet. Att liksom komma närmre alla delar i det som är vårt hus och dess boende. Att äntligen ha ett uppdrag som kan dra fram den ulitmata obekväma stressen där man står i gränslandet mellan att be sina grannar fara och flyga och sitta och dricka kaffe med dom. Där analkande semester får en att känna ryckningar i ögat för att man inte kan få tag på en endaste annan styrelsemedlem som kan diskutera frågan om huruvida det extra utrymmet på vinden skall säljas till det föreslagna priset, eller om vi ska bygga en ny ramp eller inte till sophämtningen (eller en dag vakna upp med hästhuvuden i soptunnorna... ) eller hur ringklockorna skall se ut...
Kände ett tag att jag tyckte att den förra styrelsen stundtals verkat lite hispig alltså, men börjar smått förstå och förvandlas till en "Ställ in grillen och sopa upp era j-a fimpar nån j-a gång!"