Har spenderat kvällen uppe på vinden, rotandes. Anledningen, jag ville hitta en låda med sytillbehör som med hjälp av uteslutningsmetoden bara kan finnas uppe på vinden (och mycket riktigt, det gjorde den).
Ca 10 kubikmeter skräp blandat med livsnödvändigheter som man glömt man hade. Det spännande är att man lär sig mycket om sig själv. Man ser alla grejer man vill glömma bort att man någon gång betalat pengar för (knallgul jättestor väska, fula IKEA ljusstakar, papper till skrivaren med sånt där blekt tryck med julmotiv...). Man ser även alla grejer man en gång samlat på sig "som kan vara bra att ha", men som sedan glömts bort och ändå införskaffats en gång till (2 oanvända stektermometrar, 2-3 öppnade färgburkar i samma kulör)...
Saker som finns på vår vind: en häxhatt, sidenhandskar, en låda tyg prydligt ihopvikt, julbock, bakmaskin, plåtburkar, smörgåsgrill, ljusstakar, poker chips, svarta pumps, trasigt badrumsskåp, orginalförpackningar, gamla brev, oskrivna brev, vinterjacka, paljettklänning, nallebjörnar, lavalampa, bakformar, illgrön tyllkjol, gardinstång, anslagstavla med viktiga anslag på, presentkort som utgått, cd-skivor, neccecärer, strutsboa.
Förutom att jag får känslan av att det bor en avdankad transvestit med avsomnat matintresse i vår lägenhet så förvånas jag över hur viktiga alla dessa totalt onödiga sakerna känns. Jag kan inte göra mig av med nästan någonting, allt måste finnas kvar, helst i lägenheten, det är för viktigt och nödvändigt för att finnas på vinden.
Det är ingen hemlighet för mig själv att jag alltid vill rusta för krig, men när man hittar så mycket batterier, grenuttag, filtar, gamla vinterjackor och andra lagervaror inser jag ju själv att jag kanske kan slappna av lite. Man måste inte ha ett gigantiskt förråd av allt viktigt (när man bor i lägenhet), det är ok att låta någonting ta slut någon gång. Jag har en tvångstanke om att alltid köpa ny förpackning av det mesta när man öppnat den sista. Det måste alltid finnas. Ingenting får ta slut!
Hur som helst, jag har börjat återerövringen att få ta ner dom viktiga sakerna till lägenheten med att köpa ett skåp att sätta upp i lägenheten. Då tar vi ner lite från vinden. Och sedan liiiite till. Och så en grej till. Och den här är ju så liten så den kan vi lika gärna ta ner...
Sunday, April 01, 2007
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
6 comments:
I know the feeling tjejen. Jag e likadan. MEN har ni en bakmaskin pa vinden? funkar den? Far vi kopa den? Haha. Sa vi kan ha den pa vinden da eller? Eller jag vill ha en bakmaskin sa vi kanske kan fa lana den och se om den ar nat att ha? ;)
KRAM / Jenny
Ingen som vill ha en pizzamaskin att ställa på vinden?
Jag hittade faktiskt en salladsslunga. Men jag tycker också bra om skalen, de ska ju innehålla så mycket näring, dom vill man inte slunga bort.
Åååhhh den där pizzaugnen.. Vad många månniskor på den festen som faktiskt inte alls blev avundsjuka när den presenten öppnades... Hade vi haft en lika fin pizzamaskin som ni hade den också passat jättebra på vår vind.
bakmaskin!! Det var ju ingen av er som hade eget hem på 80-talet vilket jag i mitt stilla sinne trodde var det enda årtionde då denna gigantiska maskin tillverkades, den är ju typ lika stor som en vanlig ugn. I alla fall var Lises familjs de och de skulle alltid vara först med det senaste på 80-talet, bakmaskin, video med band som var inspelningsbara på båda sidorna som ett kassetband, bordsdammsugare (har ni inte en sådan) osv... Men vad är en orginalförpackning??
//ida med en lika välfylld vind
Faktum är att detta ÄR en gigantisk bakmaskin från 80-talet! Calle vill nog tyvärr inte bli av med den ändå Jenny. Det är väl en av de grejerna han faktiskt vill ha ner. I förra lägenheten stod den under köksbordet, inte helt klockrent...
Calle vill påstå att det är en assistent, inte bakmaskin, men tror alla fattar vad jag menar med bakmaskin...
Jag håller med K i den avsevärda skillnaden mellan bakmaskin och assistent! En assistent har mer än ett användningsområde, en bakmaskin är bara bakmaskin.
Post a Comment