Wednesday, July 22, 2009

Underbara möten

Hur gick den spännande återföreningen då?

Fantastiskt skulle jag vilja säga. Ja det kan ni se själva. Det blev inte direkt några långa tysta pauser!

Emily och hennes kille Marc åkte upp till den lilla by i Connecticut som vi bodde i de två sista nätterna. Vi åt middag och hade jättetrevligt. Lite trippar nerför Memory Lane, men det var långtifrån det förflutna som samtalen kretsade kring.

De berättade att de inte bodde alls långt därifrån och att vi borde hälsa på dom dagen efteråt. Och spontana som vi är tog vi chansen att åka ända till NY state. Så där satt vi och åt lunch med utsikt över Hudson floden. En halvtimmes bilväg från NYC. Närmare än någon annan gång hittills i livet. De tog oss med ner till floden på en liten promenad. Och i fjärran ser man hela norra Manhattan upptorna sig mot den grådisiga himmelen.
Det var lockande som en skål marängsviss framför näsan när man bantar. Skulle vi?
Vi beslöt oss för att inte göra en lov in på Manhattan och spara det första mötet med NYC till ett senare mer seriöst försök. Det är vi nöjda med. Men vi har ju som sagt redan sett NYC.





Vad har jag lärt mig av detta då? Jo att återföreningar kanske inte behöver vara så läskiga. Det kan säkert vara så att man ofta inte har mer än det förflutna gemensamt, men det kan ju i och försig också fylla sin funktion.

No comments: