Det finns ett program på TV som heter Nittileaks. En lustig ordlek. Måste inleda med att säga att jag inte sett programmet, men jag hajar innehållet. Det handlar nog om nittitalet.
Jag har min egen nittileaks grej på gång.
Har hört från såna som läst Lasermannen (vilket jag heller inte har, men gärna vill nån gång) att den porträtterar nittitalet som ett rätt crazy decennium. Själv var jag nog merparten av nittitalet "för liten" för att kunna dra någon sådan slutsats då.
Men jag har helt utan input från någon annan konstaterat att Gellert Tamas var nittitalet på spåret.
Det var ett riktigt löjligt tiotal faktiskt.
Som att ångesten för milleniumskiftet fick folk att vara dummare än tåget så mycket det bara gick innan klockan slog oo:oo den förste januari 2000 och alla videoapparater skulle sprängas i luften på grund av alla ettor och nollor i omlopp.
Vad baserar jag min forskning på?
Jorå, det ska jag tala om. Det är ett hyfsat stort arkiv med dokument jag själv bevarat och förvarat sedan nittitalets glada dagar. Jag har nu tagit på mig silkesvantarna och 2000-tals 3D glasögonen och dokument för dokument skingrar sig det löjeväckande skimmret från en svunnen tid. Jannice Björlings tid. Robinson-Martins tid. Thomas Brolin. Ulf Ekberg. Tre Kronor. Skilda Världar. Fröken Sverige.
I en dammig och spindelvävshöljd bokhylla (näe, min mamma skulle aldrig låta något i hennes ägo bli så där, det är bara för att ni ska få en känsla liksom, för hur autentiskt mitt forskningsunderlag egentligen är) ligger i prydliga buntar (min mamma) årgångar av en riktigt nittiångande tidskrift kallad "Vecko Revyn".
Vecko Revyn i sig är ingen nittitalsprodukt, den kom ut första gången 1935, förvisso med annan inriktning.
Anywho.
I Vecko Revyn (med fräsigt H&M-typsnitt och tjejer med midjehöga byxor och ingen överdel på omslaget) kan vi läsa allt om exakt hur puckade vi var på nittitalet.
Med rubriken "Har du farligt sommarsex?!" på framsidan leds vi in i vad som bara kan betecknas som en parodi på ett gubbväldes stereotypa syn på unga kvinnor. Men också ett fantastiskt tidsdokument.
På nittitalet fanns alltså Sveriges första dagliga såpoperor exempelvis. Tidigare nämnda Skilda Världar är en av dem. Denna såpa handlade om ett tvillingpar som blivit åtskilda vid typ födseln och helt ovetandes om den andres existens, i egenskap av tvilling, inleder ett förhållande med varandra. Superäckligt! Varför gör man en serie av det? Vad vill jag som tittare att detta ska leda till egentligen? Ska jag vilja att de får ihop det mellan sidenlakanen? Detta var ingen fråga vi ställde oss på nittitalet. Hallå, om man kunde ha Bert Karlsson i riksdagen kunde väl tvillingar bli kära? Om man kunde hålla SM i lavemang, kunde väl tvillingar ligga?!
Det poppade upp ett gäng liknande serier som antagligen var plagiat av andra såpor från världens alla hörn, men vad deras egentliga funktion var, det var att leverera nya kändisar till dags-och veckopress. Och som de gjorde det! Som en popcornmaskin! För att inte tala om vilka namn rollkaraktärerna hade på nittitalet. Nämn en människa i ditt liv som någonsin kallats för Koma, Bimbo, Raspen, Joker eller överhuvudtaget något liknande?
En sak var inte bra på nittitalet -och det är ett tydligt tecken på att den svenska begynnande övervikten måste startat nånstans där med kåtdrypande, dregglande Magnum-glass reklam om att man måste "unna sig något" och njuuuta hela tiden- och det var att vara smal. Man skulle vara mullig. Då kunde man bli modell. Men man kunde å andra sidan inte bli nåt annat (förutom telefonsexarbetare, enligt min forskning) för i TV var det samma smala Sanna Bråding och Cajsalisa Ejemyr. Och i tidningen figurerade två systrar som hette Graaf i efternamn. Dom var smala. På de flesta ställen. På nittitalet fungerade den mänskliga anatomin på det sättet nämligen.
Lusigt nog räckte inte den skattkista av kändisar som såporna drev upp i drivbänkarna utan man fick skaka fram lite fler. För det måste vara av den orsaken man har en tresidors intervju med Robinson-Martins nya tjej som "inte vill bli nån Mrs. Robinson". Eller East17-Terrys svenska flickvän från typ Alby som han träffade på Grönan och blev så betuttad i att trampet av små barnafötter inte lät vänta på sig. På nittitalet "blev man någon" sängvägen på riktigt! Idag bloggar man, på nittitalet "hade man farligt sommarsex" med rätt person. Behöver jag säga Jannice Björling igen? Eller hon den där som lekte i en sjö med Richard Gere mitt i natten.
Jag har, så att säga inte doktorerat inom ämnet ännu, men ni hör ju, det finns något där. Detta var bara en teaser. Och det känns så skönt att se att vi har kommit så långt nu! Världen är så förändrad och mycket klokare. Jag läste exempelvis härom veckan att killen som heilade i Big Brother nyligen, enligt produktionsbolaget, "åker ut om det händer en gång till", bara en sån sak. På nittitalet var det inte ens ett brott. Nu tar man i med hårdhandskarna direkt någonting händer för andra gången.
No comments:
Post a Comment