Ett samvetsinlägg

Nu blev jag rädd! Kan ju inte låta Mars månad gå obemärkt förbi!
Ett ynka inlägg ska jag väl få till.

Men jag har inget att skriva. Eller det har man väl, men jag orkar inte. Jag är så trött och dagarna går fort. Jag behöver pausknappen igen.

Klockan ringer upp, slänga i sig frukost, smink plattång, iväg, arbetsdag, skynda hem, äta middag, kolla tv.
Liv.
Men jag gillar ju vardag. Om man inte trivdes med sin vardag vore livet opraktiskt som sjutton. Livet består ju ändå av 70% vardag. Minst. Och då ska den ju såklart vara njutningsfull.
Så lite upptagen är jag med njutningsfull vardag alltså.