Husfrid

Det är exakt ett år sedan vi köpte detta huset och drygt ett halvår sedan vi flyttade in.
Man kan tänka att man hinner bo in sig rejält på ett halvår, men nej, se så behöver det inte vara. En heltidsarbetare och en föräldrarledig är lika med två dödströtta småbarnsföräldrar när barnet nattats vid klockan åtta. Långa perioder händer ingenting, följt av en period av stor lust i kombo med tunn plånbok.
När pengarna sen går till bilreparationer och gräsklippare och sånt så tappar man lätt sugen.
Men nu, nu står vi på randen av två riktiga inkomster. En markant ökning. En kännbar ökning. Det har börjat bränna i fickorna redan innan lönen tjänats in, vi vet ju att den kommer! Åh lycka!
Inga mer gamla solkiga flyttahemifrån-mattor, välkommen solkiga sprillans nya småbarnsfamilj-matta!
Inga mer ihoplånade klappstolar från 1976 som matsalsmöblemang, välkommen auktionsfyndade matchande stolar i jakaranda (OBS, har gått händelserna lite i förskott här, på torsdag är dom kanske våra).

Jag tror också det är lite av en höstkänsla som spär på det, man vill mysa och hänga hemma, klart då att man måste ha nya krukväxter!
Kanske lika bra att vänja sig vid tunn plånbok ändå...