I'm bad.

Jag har upptäckt en paradox i mitt liv. Eller det är egentligen jag själv som är paradoxen. Det kan också vara tecken på något omedvetet pubertalt uppror, en revolt om man vill ta det så långt. Jag spenderar dagarna med att plugga till bibliotekarie. Men jag är den sämsta låntagaren jag känner.

Jag lämnar aldrig tillbaka böcker i tid, mitt bötesrekord uppstiger till 156 kronor. Jag får kravbrev och lånekortet spärrat till jag lämnar tillbaka böckerna. Jag har till och med lyckats låna ett referensex av en bok och omedelbart fått ett kravmail om dess omedelbara återlämning (till mitt försvar så visste jag inte att jag inte fick låna den...). Jag stänger aldrig av mobilen på biblioteket och har fått schysjningar av personalen. Trots förbudet om ingen förtäring av mat eller dryck smusslar jag in kaffekoppar. Jag lånar skåp över dagen och glömmer lämna tillbaka nyckeln. Dessutom lånar jag böcker åt andra och det är icke tillåtet. Listan kan göras lång. Men om detta är information om låntagarna som sparas, då är jag nog kokt i branschen...