Ditto

Patrick Swayze har tragiskt dött igår. Jag känner mig märkbart berörd av detta. Men det finns minst två produktioner han var med i som har haft en otrolig påverkan på mig så det är nog inte så konstigt.



1) Nord och Syd.
Majgodd... Som jag älskade den serien. Jag fick titta på den när jag var väldigt ung faktiskt, på den fronten var mina föräldrar väldigt liberala. Jag lekte Southern Bell i åratal efter det. Med den självklara stora kärleken Orry Main. Hans kämpande genom åratal och krig och att Madeleine tvingats gifta sig med svinet Justin (spelad av David Carradine som ju också avled för inte så längesedan, fast under lite andra omständigheter) var trollbindande för en liten flicka. Och så vacker han var när han haltade fram med käpp i sin gråa, prydliga sydstatsuniform. Puh...

2) Dirty Dancing
Ja det var väl inte så överraskande direkt. Men ändå. Hans sorgsna blick, rufsiga hår, otroliga kropp. Hans trasiga historia. Och som han höll i Baby. Som han tittade på henne. Och som han dansade med henne. Det är porr för trettonåriga flickor. Till och med när han såg nedlåtande på henne när hon förklarade att hon "Carried a water melon" så tittade han på henne. Allt det här känns samtidigt lite skumt, för jag inser som 29-åring att Patrick är två år yngre än min egen pappa. Det var kanske tur att jag inte visste det då.

På något sätt måste man ju fått hela sin idealbild av kärlek genom detta. Jag har ju alltid varit svag för känslosamma män. Läste idag att han varit gift med sin fru sedan 1975. Ja då brinner det ju till lite extra. Som om han plötsligt var Johnny eller Orry som jagade kärleken och att den varade för evigt som hans agerande lovade att den skulle.
I och med att jag är övertygad om att den livslånga kärleken existerar så blir jag så ledsen när den ska ta slut av sådana här orsaker. Men döden är väl å andra sidan aldrig välkommen. Alltid är det någon som blir kvar med brustet hjärta.
Jag tror dock att minnet av Patrick lever kvar för flera generationer tonårstjejer.